Iphone & Ipad-appen för Text TV finns nu på GitHub

Javisst, Text TV-appen från TextTV.nu finns nu på GitHub: github.com/bonny/texttv.nu.

Detta innebär att ni text-tv-fans därute själva kan bidra med kod och buggrapporter och ändringsförslag. Något du inte gillar i appen? Nu kan du själv fixa det? Nom nom nom…

Appen är skriven med hjälp av PhoneGap, så allt du behöver kunna för att bidra är lite HTML, JavaScript och CSS-kunskap. Och det har ju alla (som jag känner!)

Texttv.nu – nu i appformat för Iphone & Ipad

Bild på min hand som håller en iphone och i iphonen är appstore öppen och visar appen texttv.nu

Jag håller i min iphone och tittar förundrat på den fina texttv.nu-appen i Appstore…

Jag (@eskapism) och @fredrikvv har som ett litet nostalgiprojekt skapat och drivit sajten texttv.nu.

Vi båda gillar nyheterna som kommer från SVT:s Text TV: de är korta, reklamfria, och inte så kändisfokuserade som vissa av kvällstidningarna kan vara. Nyheter – rakt på sak helt enkelt. Och vad kan väl passa bättre än en app för detta fantastiska format och vår fantastiska sajt.

Så därför: en text tv-app för Iphone och Ipad, som från och med denna vecka finns i Appstore för nedladdning. Gratis än så länge, dessutom.

Min nya bärbara TV

Jag har avskaffat min stora TV. Att bo på 23 kvadrat och ha en 32 tum stor TV känns lite överflödigt ibland. Särskilt med tanke på att jag inte ser på TV särskilt ofta; min soffa använts med för att ligga, sitta eller halvligga i och läsa böcker. Eller i samma position pilla på Iphone, Ipad eller Macbook. Men TV. Sällan.

Så TVn är borta och tvrummet ska bli ett bibliotek istället. Känns fint.

Dessutom spelar det inte så stor roll att jag inte har någon TV. Det lilla vettiga som sänds sänds ändå i Svt och med tanke på att Svt Play finns och fungerar fint i..just det: Iphone, Ipad, Macbook. Och ljudet blir dessutom så mycket bättre i mina kosshörlurar. Så resultatet: bärbar TV. Med grymt ljud. Och till väldigt liten plats.

Jag är nöjd.

DN+ håller tyvärr inte måttet

Sedan några veckor tillbaka provprenumerar jag på Dagens Nyheters digitala satsning DN+. Man kan säga att det är dagens tidning, fast i digital form och anpassad för iPad.

Jag vill verkligen gilla DN i iPaden. Det vore så smidigt att slippa den ständigt växande tidninghögen genom att undvika att ha ett papperstidning. Och att spara lite träd. Och vara modern och digital.

Men hur jag än försöker så avskyr jag fanskapet. Här är fem av anledningarna:

  1. Direkt på morgonen måste man leta redan på iPaden. Det låter kanske fånigt, särskilt med tanke på att jag bor på endast 23 kvadratmeter. Men faktum är att den lilla enheten försvinner titt som tätt, bland tidningar, böcker, kuddar och filtar.
  2. Varje morgon måste man ladda hem dagens tidning, vilket är upp till 50 MB. Den tar sin tid och det är också en jobbig sak att behöva vänta på på morgonen. Den gamla papperstidningen vinner lätt, det är bara att gå till dörren och hämta den så är man klar att börja läsa
  3. I DN+ så visas oftast bara en artikel i taget. Man förlorar överblicken och det känns segt och jobbigt att hela tiden bläddra framåt till det man ev. vill läsa. Det finns ett rätt så bra överblicksläge/tumnagelsläge där man får en översikt över tidningen och längden på artiklarna, men får att få upp den måste man klicka på en liten ikon i högra hörnet. Det skulle varit bättre om de implemneterat funktionen så att man kunde zooma ut som vanligt med fingrarna.
  4. Texten i artiklarna man läser går inte att dela via epost eller facebook eller twitter, och inte heller bokmärka. Därtill så går det inte att kopiera texten. Jag hittade t.ex. en faktaruta med rubriken “Årets stora konstutställingar i Stockholm” där jag ville jag kopiera listan med uställningar och lägga in i Evernote eller SimpleNote, men det gick inte. Vem har inte i en klassisk papperstidning rivit ut/klippt ut artiklar och texter och annonser för att hänga upp på sitt kylskåp? En uppenbar brist som gör att man känner sig låst och instängd när man läser.
  5. Lite innehåll: jag har inte jämfört med papperstidningen, men jag upplever verkligen att DN+ inte har lika mycket innehåll som den tryckta tidningen. Det känns lite snopet, man vill ju ha hela tidningen liksom.

Efter att ha använt DN+ ett tag nu så funderar jag också på det faktum att de gjort ett program till iPad istället för en tidning anpassad för mobila enheter i vanlig HTML som fungerar i den vanliga webbläsaren. DN+ fungerar bara på iPad och de missar därmed de många användarna av Android-surfplattor. Särskilt konstigt då det inte finns något i DN+ som inte skulle kunna göras direkt i HTML.

Tillgång till en riktigt bra tidning i webbläsaren har flera fördelar:

  • Det är lätt för DN att införa förändringar eller förbättringar då det inte kräver någon ny programversion från användarens sida
  • Tidningen fungerar på alla surfplattor som finns och dessutom även på vanliga bärbara eller stationära dator. Gör man allt riktigt bra så fungerar den även i mobila enheter som t.ex. mobiltelefoner (se t.ex. less framework för exempel på hur detta går att lösa). Plötsligt kan DN nå en enorm mängd användare/prenumeranter istället för de få iPad-användare de siktar in sig på nu.
  • Fler får tillgång till tidningen vilket borde göra att de kan tjäna mer pengar och helt enkelt göra en ännu bättre tidning
  • Att surfa via webbläsaren är något användarna är vana med och de behöver ingen eller väldigt kort inlärningstid. Användaren vet hur man klickar på länkar, hur man delar med sig av innehållet, hur man går tillbaka till föregående sida, osv.
  • Inläsningen av en ny tidning är näst intill ögonblicklig. Man behöver inte vänta på att 50MB ska ladda hem. det är bara att klicka på ett bokmärke eller en ikon på sin startskärm, så är man igång sen.

Som DN+ ser ut idag så kommer jag inte påbörja någon form av betalande prenumeration. Jag har även papperstidningen SvD idag och de dagar den uteblivit (tyvärr händer det ibland) så har jag ändå DN+ att tillgå, men jag kommer bara på mig själv att muttra över det. Och en produkt man muttrar över innan man kan börja använda är ingen bra produkt. Så sorry DN: gör gärna om, och gör gärna annorlunda, så lovar jag att ge er en till chans.

Alla älskar iPad

Har sedan en vecka eller två haft en alldeles egen iPad. Nörden inom mig är lite deppig över att det tog en sån tid att få den, men bättre sent är inte alls tycker jag.

Så hur funkar den? Kort sagt: ungefär som väntat. Jag har tidigare trott och sagt att det kommer vara en suverän enhet att ha liggandes på soffbordet och som man tar fram då och då för att kolla mailen, nyheter, facebook, twitter och tv-guiden. Och efter två veckor kan jag konstatera att det är ungefär det man har den till.

Det stora testet var nog när jag bad min mamma ta en titt på den. Det tog nog bara några sekunder innan hon sa att hon ville ha en. Direkt så satte hon igång och surfa runt och titta på bilder. Enkelt i soffan, utan sladdar eller tunga bärbara datorer med fläktar som surrar. Succe, helt enkelt.

Jag kör även mycket Instapaper på den. Ibörjan kändes texten och formatet lite för stort, men efter ett tags användande nu är jag mer än nöjd. Inte lika bra att läsa på som en Kindle eller liknande, men helt ok ändå tycker jag.

Den absolut största fördelen jag kan hitta är att den är så portabel och att batteritiden är så bra. Man kånkar runt med den lite här och där; tar med den till källaren när man kollar till barnen, låter den ligga lite i skymundan på köksbänken för att snabbt kolla lite nyheter i väntan på att pastan ska koka (för vem klarar sig utan aftonbladet i 8 minuter?). Jag har flera gånger kommit på mig själv ståendes lutandes mot någon dörrkarm och läsa igenom ett instapaper dokument. Suveränt!

Eftersom jag inte vet det svenska priset så vet jag inte hur prisvärd den kommer vara när den väl kommer hit, men att betala ungefär 3.500 4.000 kr (tack din ekonomiavdelningen för den korrigeringen) för den i USA var helt klart värt det. Jag är skitnöjd med den, helt enkelt!

Mamma kollar iPaden. Med tanke på att hon lattjade med den ett par timmar så antar jag att hon var nöjd.

Ester. Gillar att kolla på bilder av sig själv. 3 år och inga problem att bläddra mellan bilderna. Gillar även att titta på Molly Mus på YouTube (via iPaden då, såklart).