OS-guld leder till skumt beteende

Sitter på tåget från Stockholm och lyssnar i radio+hörlurar på dom sista minuterna av matchen mellan Sverige och Finland. Man sitter som på nålar… Och till höger om mig i vagnen sitter en annan snubbe, också han med hörlurar på huvudet. Man funderar på om han också lyssnar på matchen. Och jodå, bara sekunder kvar i matchen så tittat vi på varandra och liksom ”nickar” lite diskret till varandra. Som om vi delade en hemlighet. Eller ett OS-guld. Sånt är lite småmysigt på nåt vis. I vanliga fall går livet mest ut på att man ska låtsas som att alla människor omkring en inte finns.

Och väl i Uppsala så möter jag några bilar som tutar och ur bildörrarna hänger ungdomar (ja, dom var under 28 iaf!) som skriker och gormar i sina svenska matchtröjor. Vilket får mig att fundera på varför det just är ett guld i hockey som får folk att bete sig som fån? För när såg ni senast ett gäng snubbar (eller snubbor) i en bil, glada, tjoandes. Och iklädda svenska skidlandslagets dräkt? Näe, tänkte väl det.